Några veckor sen gjorde jag förarprovet för traktor för femte gången – och kuggade. För femte gången. Jag var så jävla sur att jag skrev ett ilsket inlägg om det. Jag var verkligen ”Given Up”-arg.

Nu, å andra sidan, är jag ”We Are The Champions”-glad.

57 rätt av 65, och gränsen för godkänt är 52. Man kan även säga att jag är officiellt gift med Runo. Min EPA-traktor, Runo, det vill säga; inte Runo Misaki…

Glad. Lättad. Spänd. Det är bara några av de känslor som jag hade när jag klickade på avsluta provet och såg ordet GODKÄNT på skärmen. Nu när jag tänker på det så var det nog bara de känslorna jag hade. I alla fall, nu kan jag sätta full fokus på ‘Earthground’ och arbetet runt det, och skolan. Men mest ‘Earthground’. Jag gillar inte skolan.

För er som inte har träffat Runo ännu: läsare – Runo. Runo – läsare.

Ah, Runo. Inte lika vacker som Runo Misaki, men det får duga. Med henne kan jag ragga på brudar på stan eller på byn och säga ”Alright, alright, alright” som Matthew McConaughey. När jag säger ”brudar” menar jag förstås inte prostituerade; jag menar riktiga brudar. Du vet, såna som ser ut som Megan Fox.

”Tjenare! Vill du att jag ska sätta min EPA in i dina byxor?”

Jag har aldrig tänkt eller sagt det här förut: att köra bil är kul! Visst, bilkörning har sina nackdelar, t.ex. att behöva växla hela jävla tiden, få tjuvstopp, krångel med kopplingen (om du förstår vad jag menar) eller korsningar. Men, trots det älskar jag Runo. En snygg bil med en snygg personlighet.

Och en snygg ända.

Så om ni ser en mörkblå duett med Servicegubben-reklam på bakrutan köra på vägen, hoppa ner i diket.

Jag glömde nästan mitt lösenord.

Du trodde att den här bloggen var död, eller hur? Det trodde jag också, tills jag fick något att blogga om. Rättare sagt: det är min födelsedag. Jippi…

Sexton år sedan kom jag till denna värld som jag trodde var fredlig och lugn. Då fyllde jag tolv och insåg att världen var ett brinnande helvete utklätt som en himlakropp. Nu när jag är sexton känner jag av ingen skillnad. Men det finns mycket nytt att göra. Jag planerar att ta traktorkort, eftersom jag redan har fått en EPA, en blå en, som jag kallar Runo (jag bloggar om henne senare, när hennes ”makeover” är färdig).

Jag kan göra fler kortfilmer, och kanske också långfilmer om möjligheten visar sig. Jag har – inte för att skryta – fått en actionkamera i födelsedagspresent, dagen före min födelsedag.

Och hon heter Sony. Nä, jag skojar bara! Jag är ingen objektofil. Bara lite ensam…

Så med denna actionkamera kan jag filma i miljöer och på sätt jag vanligtvis inte kan göra med min vanliga kamera, t.ex. under vatten, på cykelstyret eller på Runos grill. Bilens grill, alltså; inte Runo Misakis. Stor skillnad.

Eftersom jag håller på att skriva det här inlägget är det väl lika bra att jag nämner Von Norre Films klassificeringssystem. Vad är Von Norre Films klassificeringssystem? Jag ska berätta vad Von Norre Films klassificeringssystem är. Det klassificerar mina kortfilmer och även skriftliga noveller och romaner och säger vilka åldersgrupper det passar bäst till, precis som MPAA gör med Hollywood-filmer.

Men, till skillnad från MPAA, har jag en mera avslappnad klassificering för mina verk, bara två stycken: A, som betyder att innehållet i filmen eller berättelsen är lämplig för alla åldrar, utan något våld eller svordomar, och XX-RR eller Extremely Explicit and Really Realistic Content, där våld, svordomar, sexuella scenarier eller insinuationer och realistiskt innehåll dominerar. Det går alltså all-in, så att säga.

Orsaken till att jag gjorde det här klassificeringssystemet var för att jag inte hade något annat att göra och att jag håller på att skriva en egen ”roman”, som ska hållas kvar i hemlighet tills vidare. Arbetstiteln är i alla fall, uh, ‘Earthground’. Den är ganska våldsam och verbalt olämplig för folk under tio år. Jag orkade inte gå efter MPAA:s idiotiska klassificeringssystem och bestämde mig att skapa mitt eget.

Bara för att jag kan.

Varje dag känns som helvetet på Jorden. Tyvärr krossas den metaforen när detta ”helvete” innehåller vit, kall snö, istället för obeskrivligt heta lågor och Robert Englund med en jultröja på sig. Samma princip.

Men, eftersom det är vinter måste vi dödliga lida av att snön blockerar våra parabolsignaler och gör så att vi inte kan njuta av våran briljanta uppfinning kallad television. Det har i alla fall hänt oss här uppe på backen. Ganska irriterande faktiskt…

Så istället har man fått vända sig till spelkonsolerna. När jag säger ”man” menar jag ”jag”. Jag har ju nästan nått slutet av ‘Tales of Zestiria’ (oroa dig inte, här är det spoiler-fritt), men jag är fortfarande fast och desperat. Japaner vet verkligen hur man skapar en svår avslutande boss. Bra jobbat, Japan!

Förhoppningsvis klarar jag det innan helgens slut. *fnys* Som att det kommer att hända…

Om man — jag menar, jag inte överlever ‘Zestiria’ finns det fortfarande något annat att njuta av. Bortsett från att fortsätta att arbeta på mitt superduper-hemliga projekt som ingen själ på Jorden vet om.

Animeserien ‘Attack on Titan’, avsnitt 1 till 25, på DVD. För att jag är — äsch, du har nog sett mitt Instagraminlägg redan.

Som jag har sagt så försöker jag att komma in i animevärlden, och jag har varit nyfiken att utforska den ganska länge nu, helst utanför ‘Bakugan’ (som jag fortfarande älskar, tro mig). I mina ögon verkade ‘Attack on Titan’ vara en bra kandidat.

Hittills… är den ganska bra. Mörk, men bra.

Men man måste älska doften av nya DVD:er.

Ah, nyhet…

Det är jul! Helvete vad det gick snabbt! Det känns som att det var jul igår! Missbrukar jag utropstecknen?! Okej, jag ska lugna ner mig…!

2015 börjar att glida mot sitt tragiska slut. Men var ej ledsna, kära läsare – de här sista sju dagarna skall bli njutna och hedrade på det traditionella sättet. J-Jag vet inte vad det sättet verkligen är, men poängen är att 2015 är snart över.

Så min julaftonsdag har varit precis som den förra, och den förrförra, och den förra förrförra osv. Man vaknar upp, äter lite gröt efter en lång tid av svält, öppnar julklappar — och cirkeln fortsätter.

Här är iallafall några av dem saker som jag fick från under julgranen, baserat på min korta önskelista:

Boom!!! (Jag älskar att säga boom.) På DVD har vi ‘Avengers: Age of Ultron’, ‘Big Hero 6’ och ‘Mad Max: Fury Road’! Och, på PS3, ‘Red Dead Redemption’ och ‘Tales of Zestiria’! Men oj – jag glömde nästan Matt Damon; Andy Weirs science fiction-bok ‘The Martian – Ensam på Mars’, som blev filmatiserad av Ridley Scott det här året.

Du kan ha råkat läsa mina recensioner av ‘Ultron’ och ‘Big Hero’, men ‘Mad Max’ missade jag totalt! Så, ja, en recension kommer, tro mig.
Angående spelen så ville jag fortsätta mitt varierande val av tidsslösare, från serietidningsbaserade TV-spel till mera originella verk som ‘The Last of Us’ eller ‘Metal Gear Rising’. Jag är ett stort fan av westernfilmer, vilket förklarar sig självt angående ‘Red Dead Redemption’; och anledningen till ‘Tales of Zestiria’ är för att jag försöker att komma in i ett intresse av anime och japansk animation. Det verkar gå bra för mig.

Till skillnad från filmerna och spelen så önskade jag mig inte ‘Martian’-boken alls. Jag tyckte att självaste filmen var underhållande, välgjord och framförallt rolig. Inte hade jag förväntat mig att päronen skulle köpa boken åt mig!
Men, för en kille som älskar sci-fi och originalitet, så ska jag ge boken en chans. Vem vet, kanske den är bättre än filmen…

Dessutom fick jag en ny väska för min skoldator, eftersom min nuvarande väska håller på att falla sönder (bokstavligen).

Stormtrooper-t-shirt?! Har jag officiellt blivit en ‘Star Wars’-nörd? Tack så mycket J.J. Abrams och ‘The Force Awakens’.

Inte bara en, utan två chokladaskar med choklad, därav namnet ”chokladask”. Jag tror nog att 2015 kan bli det bästa året i mitt liv hittills.

Och, sist men inte minst…

Nja… Kanske lite minst. Jag som skulle göra 2016 till ett anti-rakningsår. Typiskt… Men sånt är livet!

För att ordentligt hedra 2015 och alla dess minnesvärda stunder hade jag tänkt att skriva en rankningslista av alla filmer som jag har sett under det här året, från sämst till bäst. Om du undrar hur det blir med filmprisutdelningen, eller Von Norre Movie Awards, så överväger jag fortfarande den frågan. Det kanske blir av, det kanske inte blir av. Man vet inte med mig.

Tills vidare vill jag önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

När jag höll på med min egen fortsättning av The Amazing Spider-Man-franchisen, sa jag till mig själv att jag måste ta en paus och gå ut och fotografera den långsamma våren.

Vilket jag gjorde…!

Den där ska nog bli min nya kanalbild!

Wow, det var länge sen man gjorde en sån här.

Visst suger vintern? Det är kallare än kallast, det är mörkt mitt på dagen och allt är så deprimerande.

Speciellt när det hänger snö från taket. Spänningen byggs verkligen upp. Man bara väntar på att det ska falla ner men…

…det bara formas till former och figurer. Det där hålet hemsöker mig om nätter. Den stirrar på mig som om den försöker manipulera mig. Men ingen ska få besegra Von Norre! Ingen!

Julafton kom tidigt det här året.

Hehe! ‘Minecraft: PlayStation 3 Edition’ för PlayStation 3. Ja, jag måste erkänna att jag har spelat det ganska mycket. Det finns så många saker jag vill bygga och skapa. En recension för Minecraft? Eh…

Det HÄR måste du erkänna är coolt.

Is this first contact?

Efter mina arga åsikter om Sony och Marvels idéer angående filmrättigheterna till Spider-Man (skrolla ner för att läsa mina inlägg om det) så kom jag på att det är en vecka kvar tills jullovet börjar! Och endast en advent kvar. Vart tar tiden vägen?

Jullovet må inte vara långt men det är värt att sitta ner och vänta på den 24:e. Under tiden ska jag försöka göra klart mina två nya filmer.

Inte nån stor produktion men jag filmar de båda back-to-back (samma produktion, för er som inte kan filmskapande). Filmerna är uppföljare till en tidigare film som jag gjorde, alltså en del 2 och en del 3. I del 2 använder jag stop-motion animation med en Lego-figur.
Om jag någon gång skapar en egen kanal på YouTube, så ska jag ge er en chans att titta på mina mästerverk.
Plus så får ni höra min röst. Det finns mer av mig bakom denna skärm.

Ja, den här bilden ovan är ganska gammal. Den nya tvättmaskinen fungerande 100%. Jag vet inte varför jag ens skriver om våran nya tvättmaskin. Jag vill bara gå till bion och titta på ‘The Hobbit: The Battle of the Five Armies’. Eller ”Femhäraslaget”, om man så vill…