‘Bakugan: Gundalian Invaders’ får tyvärr vänta på sin tur.
‘Ant-Man’ är den sista filmen i Phase 2 av Marvel Cinematic Universe. Det här har verkligen varit en annorlunda fas. Guardians. Ultron. Och nu en liten plutt.
Filmen har haft en lång historik med Edgar Wright och Joe Cornish, före Wright lämnade projektet förra året på grund av… Du vet!
Men jag ska inte låta det ta över min åsikt på Peyton Reeds ‘Ant-Man’. Eller som jag kallar den: ”The Antastic Tiny-Man”!
HANDLING
Scott Lang är en före detta inbrottstjuv som måste hitta sig själv efter att blivit släppt från fängelset. Men när träffar forskaren Hank Pym, får han en chans att upprätta sina misstag genom att bli den nya Ant-Man och bryta sig in i det onda företaget (Nej, det är inte Oscorp) för att hindra global kaos.
Filmen har en annorlunda och unik handling som man inte ser så ofta i superhjältefilmer. Det handlar om en stöt, en kupp, ett inbrott – men en heroisk stöt, kupp, inbrott.
Också att Hank Pym brukade vara Ant-Man tillbaka i tiden, och att det förflutna påverkar det nuvarande är verkligen fängslande och intressant. Vi har sett sånt i många andra filmer, men jag tycker att ‘Ant-Man’ gör det bättre på något sätt.
Jag tyckte att dramat mellan Hank Pym och hans dotter Hope fixade sig själv för snabbt. Dramat är där, det byggs upp och avslutas med en känslosam kram. De kunde ha haft lite till av det så att filmen får i alla fall mer drama än vad den hade.
Dessutom jag var orolig att filmen skulle vara fylld med referenser till andra Marvel-filmer och cameos. Jag ville att den skulle vara som ‘Guardians of the Galaxy’: en fristående film som senare leder till ‘Captain America: Civil War’. ‘Ant-Man’ har några Avengers-referenser som jag accepterade, eftersom hela Marvel-världen vet vilka The Avengers är.
KARAKTÄRER
Det här är en milstolpe för Paul Rudds karriär. Han spelar en hjälte – en hjälte som är en före detta brottsling. Det finns inte många skådisar som får göra det.
Scott Lang är en kille som man kan relatera till. Om jag var honom så skulle jag också säga ja till Pyms erbjudande.
Apropå Pym – Michael Douglas är suveränt. Michael Douglas kan spela varenda roll han får utan att inte kunna bli Oscarsnominerad. Hank Pym är en sårad person som bara vill att ingen ska hamna i förstörelse eller kaos, och den rollen är perfekt för Douglas.
Michael Peña överraskade mig. När jag först träffade hans karaktär, visste jag inte vad jag skulle tycka. Men efter ett tag, blev han en höjdpunkt. Han gav ut de bästa skratten i filmen.
Cross, eller Yellowjacket, var en oväntad bra skurk. Jag oroade mig att han skulle bli som Ronan i ‘Guardians of the Galaxy’, men han var mer som en kombination mellan Robert Redford i ‘Captain America: The Winter Soldier’ och Ultron – vilket är bra. När han blev Yellowjacket blev han som Freddy Krueger och hans huvud skakades huller om buller.
REGI
I och att Peyton Reed bara har regisserat komedifilmer så kunde hans regi gå åt olika håll. Lyckligtvis är ‘Ant-Man’ nästan en komedi.
Jag förstår vilket väg Reed ville att filmen skulle ta, men jag måste säga att actionscenerna var häpnadsväckande. När Scott blir liten som en myra (därav ”Ant-Man”) sätter de oss i en myras perspektiv. Allt är så detaljerat. Specialeffekterna är tjusiga på en imponerande nivå.
SISTA ORDEN
För att vara ganska liten (Förlåt…), så levererar ‘Ant-Man’ humor, action och en potentiell framtid till Marvels filmuniversum.
4.7/5