Jag hade tråkigt och ville se på en film. Så jag gick till Filmarkivet i vardagsrummet och hittade en bunt med Quentin Tarantinos filmer som Kill Bill, Inglourious Bastereds, Reservoir Dogs och viktigaste av allt…

Pulp Fiction.

Jag behöver inte säga att Pulp Fiction är en hög full av skit och en fruktansvärd film som måste raderas från historieböckerna för att… det är inte sant. Pulp Fiction förtjänar att vara en klassiker från det underbara 90-talet. Jag kan tänka mig…

Filmens handling är svår att beskriva. Det berättas inte i en kronologisk ordning. Känner du igen namnen Samuel L. Jackson, John Travolta, Uma Thurman, Bruce Willis, Tim Roth, Christopher Walken och Harvey Keitel? Nu vet du vad Pulp Fiction handlar om!

Quentin Tarantino är känd för att skriva dialogbaserad scener. I den här filmen finns det många. Det kräver mycket jobb att både skriva och regissera en film. Han gör ett bra jobb.
Jag gillar inte honom som en person för att när man blir arg på intervjuare och slår kameramän, tar folk ett steg bakåt. Men, som sagt, han är en bra regissör.
Pulp Fiction är fylld med långa, oavbrutna tagningar och en massa, massa, massa, massa svordomar. Man kan inte ens räkna de. Det är roligt och mörkt och om man blandar rolighet och mörker ihop får man Quentin Tarantinos komedi. Den är också våldsam. Alltså inte shaky cam-våldsam, utan Tarantino-våldsam. Jag vill fortfarande veta vad skillnaden mellan verkligt våld och hans typ av våld är.

Jag kände flera gånger att jag måste titta på filmen igen för att det kändes som att jag missade några saker. Dessutom… Vad finns i den där jävla väskan?!?!!

Utmärkt komedi, skådespelare med talang, bra våld. Vad finns att inte gilla?

5/5.

Nästa? Du får se, läsare. Du får se…